Hur ser en "vanlig" dag på jobbet ut för dig?

Kajsa Järnmalm
Kajsa Järnmalm

Det finns egentligen ingen ”vanlig” dag. Vi har en väldig bredd och variation i våra uppgifter och dagarna ser därför väldigt olika ut. Det är också oftast mycket att göra, så väldigt få dagar på året innehåller monotona moment - ofta slängs man mellan olika frågor under en och samma dag. Idag har jag ägnat en stor del av dagen åt analys av kapitalkravssiffror för beräkning av solvens under det nya regelverket, Solvens II, som fr.o.m. 2016 träffar hela försäkringsbranschen i Europa. Jag har även planerat utbildningspass och presentationer för styrelse, chefer och medarbetare som skall hållas vid olika tillfällen under hösten. Imorgon ska jag och mina medarbetare planera en genomgång av våra förberedelser inför det nya regelverket med vår nya grupp-CRO, som kommer på besök från moderbolaget i England nästa vecka. Vi ska också gå igenom nya operativa risker som har identifierats i diskussioner med olika verksamhetsdelar inom företaget och gå en utbildning om riskprodukter som vi ordnat för oss själva med hjälp av en intern kunnig kollega från Produktavdelningen. Senare i veckan ska jag gå på remissmöte på Svensk försäkring för att diskutera en remiss om reglering på försäkringsområdet, som senare kommer att diskuteras på Finansinspektionen och så ska vi hinna fira att min medarbetare, Anna, har arbetat på Riskkontrollfunktionen i 1 år. Nästa vecka är det styrelserapportering och planering inför ett besök till vårt sicav-bolag i Luxemburg. Det enda jag vet är att den veckan inte kommer att likna innevarande vecka. Man får nyttja sina egenskaper som problemlösare, diplomat och analytiker – allt i samma tjänst. Det är ett högt tempo, men det är väldigt väldigt roligt.

Hur har du användning av din aktuarieutbildning i ditt arbete?

Jag arbetade tidigare som aktuarie. Nu när jag representerar Riskkontroll har jag nytta av att jag kan tala med och förstå aktuarierna – att vi kan ha ett nära samarbete och att arbetet inte blir fokuserat på kontroll utan på att gemensamt utarbeta metoder, modeller och processer som fungerar för alla. Man måste förstå att det är väldigt stor skillnad på att studera och att arbeta. Några gånger när jag arbetade med dödlighetsantaganden blev jag faktiskt hjälpt av en av mina gamla kursböcker om livförsäkring, men oftast har man inte så konkret nytta av utbildningen. Snarare är det så att utbildningen ger dig vanan att lösa komplicerade problem, att läsa och förstå formler, skriva kod för att göra olika typer av utsökningar från våra databaser och att generellt bearbeta komplex materia. Detta har du användning av i ditt arbetsliv när du ställs inför nya problem, många gånger kanske t.o.m. problem som ligger utanför ditt kunskapsområde. Aktuarien är ofta den som har förmågan att bäst förstå alla övriga delar av verksamheten, även om hen inte är specialist på dessa områden. Av denna anledning blir aktuarien ofta en ”spindel i nätet” – någon man har nytta av att blanda in i många olika frågor, kravställning på it-system, remissarbete rörande försäkringsvillkor eller intern och extern reglering, produktutveckling, lönsamhetskalkyler och allt som traditionellt sett ingår i dess arbetsuppgifter förstås, såsom bokslut, beräkning av premier eller reserver etc. Nu när jag har andra uppgifter upplever jag samma nytta i form av en grundläggande förståelse för de olika verksamhetsdelarna. Det underlättar då vår uppgift är att stötta hela företaget i arbetet med sina risker. Det kan man inte göra på ett vettigt sett utan att förstå de man talar med.

Hur tror du att aktuarierelaterade yrken kommer att förändras på 10 års sikt?

Jag tror att yrket ytterligare kommer att breddas. Eftersom Aktuarieprogrammet egentligen är en påbyggnad av en universitetsutbildning med annat huvudämne kan man redan under utbildningen konstatera att aktuarieyrket är en ”bonus” och man kan mot bakgrund av sin utbildning välja andra alternativa yrkesval, skulle man så önska. Under min tid i branschen har aktuarieyrket dock redan förändrats. Från att ha arbetat med tidigare traditionella aktuariella uppgifter, såsom bokslut, uppföljning och beslut om dödlighetsantaganden, kravställning och test vid utveckling i försäkringssystem, reserv- och prissättning etc, så arbetar nu aktuarier med lönsamhetsberäkningar, modellering, regelverkstolkning, analys av investeringsportföljer – man arbetar inom aktuariegrupp eller en mera granskande Aktuariefunktion, inom Riskkontroll eller Finans – man finns helt enkelt lite varstans. Detta kan vara positivt, då man ser till att aktuariens bakgrund är lämplig för många olika uppgifter, eftersom man har en förståelse för försäkringarnas struktur men också har förmåga att förstå lönsamhetsbegrepp, kapitalbindning, försäkringsjuridik och annan reglering, tekniska aspekter etc. Dock ska man vara medveten om att i takt med att man breddar aktuariens arbetsområden, så finns en risk att man tappar den grundläggande kunskap för försäkring som aktuarien alltid har haft. Om man som nyexaminerad aktuarie direkt börjar arbeta med modellering och ägnar mer tid åt att knacka kod än att lära sig den grundläggande försäkringstekniken, kan man gå miste om elementära insikter som bringar förståelse för det man utför. Därför vill jag passa på att skicka med en uppmaning till våra framtida aktuarier om att säkerställa att de får lära sig den grundläggande försäkringstekniken när de träffar arbetsmarknaden. Det kommer att göra er bättre på ert jobb oavsett vilket område ni sedan angriper!