Knut Huling "Visan sjunges i Bohuslän och det dit gränsande
Vestergötland." Varianten nedan är tagen från
Sveriges
Medeltida Ballader (SMB) (Copyright:
Svenskt Visarkiv 1996. Återgiven med tillstånd
av Svenskt
Visarkiv.) Den trycktes som nummer 57 i
Geijer-Afzelius. Den melodivariant jag brukar sjunga ligger dock
närmare Martin Martinssons
(SMB 176 D).
(Hans text är väsentligen densamma som den nedanstående
från
Geijer-Afzelius, fast delvis med dialektalt uttal.)
Till denna sång berättas ibland en historia, om hur en
kung förklär sig till vallpojke (?) i syftet att med list
vinna en annan kungs drottning. Motivet kan man känna igen t. ex.
från en Kalevala-sång om Lämminkäinen.
Klassifikation: SMB 176 Ca; GA 57; TSB D 394.
1. Knut Huling han tullar sin fä' öfver bro, - J blåsen i horn, förgyllande lur - Femton flickor det har han i tro. - För den utländske Hulingen. 2. Knut Huling han tullar sin fä' uti äng, Femton flickor de bädda hans säng. 3. Det talet det gick så högt uti ros, Att Konungen kom det talet att tro. 4. Konungen sade till Svennerna så: J beden Knut Huling inför mig gå, 5. Knut Huling han in genom dörren steg, Och Konungen honom med ögonen neg. 6. Hör du, Knut Huling, hvad jag säger dig: Hur många stolts Jungfrur har du för dig? 7. "Och om jag det vet eller minnes nog, "Så är det väl sju på det sjunde tjog." 8. Och Konungen gjorde ett kors för sig, Så många hade jag aldrig för mig. 9. "Kungen behöfver ej kors för sig, Ty Drottningen är uti råd med mig." 10. Och hör du, min Drottning, hvad jag säger dig, Här står nu Knut Huling och klagar på dig. 11. Står nu Knut Huling och klagar på mig, "Så skamligen månde han ljuga på mig." 12. Han skar af hennes käder allt jemt efter knä, Förr var du en Drottning, gå ock nu vall med fä. 13. Knut Huling tog Drottningen uti sitt knä, Han gaf henne riket och fästningen med. 14. Knut Huling tog Drottningen uti sin famn, - J blåsen i horn, förgyllande lur - Gaf henne gullkrona och Drottninge-namn. - För den utländske Hulingen.