Är du lärare eller skolledare så kan du boka en forskare från Stockholms universitet för en populärvetenskaplig föreläsning på skolan.

För att boka ett av våra föredrag, kontakta föredragshållaren för att komma överens om tid och plats.

Här nedan följer en lista på föredrag som är bokningsbara via Matematiska institutionen.

Professor Tom Britton

Matematiska Institutionen, telefon 08-16 45 34, fax 08-612 67 17, e-post tom.britton@math.su.se:

Vad blir man om man pluggar matte?

Arbetsmarknaden för personer med matematisk bakgrund, gärna i kombination med matematisk statistik och/eller datalogi, är mycket god, vilket inte alla känner till. I detta föredrag kommer jag att kort beskriva typen av matematiska frågeställningar som dyker upp i några olika yrkesområden. Dessa kan t ex vara aktuarie (=försäkringsmatematiker), logiker, finansmatematiker, kryptolog och biostatistiker. Jag kommer även ge lite statistik över vilka yrkesval som är de vanligaste bland examinerade matematikstudenter. Syftet med föredraget är att visa på att matematik, förutom att vara roligt, också är ett bra val för fortsatta studier ur karriärssynpunkt.

Längd: ca 45 minuter (flexibelt)
Nivå: för gymnasister med naturvetenskaplig profil

Pest, kolera och matematik (eller vad kan matematik och statistik lära oss om smittsamma sjukdomars utbredning)

Föredraget syftar till att beskriva hur man med hjälp av relativt enkel matematik och statistik kan dra viktiga slutsatser smittsamma sjukdomars utbredning.

Statistik, DNA och växtarters släktträd: ett exempel på tvärvetenskaplig matematisk forskning

Det senaste decenniets största landvinning inom naturvetenskap är nog tekniken att avläsa organismers DNA-kod. Inom botanik används detta till att lära sig mer om hur olika växtfamiljer har utvecklats under evolutionens lopp och för att bestämma växternas släktrelationer. På föreläsningen ger jag en kort biologisk bakgrund följt av intuitiva beskrivningar till hur man matematiskt modellerar evolution/mutation, och slutligen hur man utifrån observerade data, dvs sekvenserade växter, drar slutsatser om troliga släktrelationer mellan växterna.

Brott, könssjukdomar och slumpgrafer

Sammanfattning: Många typer av sociala strukturer kan beskrivas av ett nätverk, bl.a. kriminella och sexuella nätverk som utgör viktiga beståndsdelar i titelns två första ord. Matematiskt består ett nätverk av "individer" och kanter mellan vissa par av individer, där en kant innebär en viss typ av relation (t.ex. gemensam kriminell aktivitet eller sexuell relation). Ofta är dylika nätverk inte helt kända utan bara vissa sammanfattande mått, som t.ex. genomsnittligt antal kanter eller liknande. Med hjälp av sannolikhetsteori kan man studera andra egenskaper hos ett "slumpmässigt" nätverk med samma sammanfattande mått som nätverket man intresserar sig för. I föredraget kommer jag redogöra lite för detta aktiva forskningsområde och ge några exempel med förvånande slutsatser.

Längd ca 45 minuter.
Nivå: För gymnasister med matematiskt intresse

Universitetslektor Christian Gottlieb

Matematiska institutionen, telefon 08-16 45 79, fax 08-612 67 17, e-post gottlieb@math.su.se:

En attack på tredjegradsekvationen

Sedan vi lärt oss lösa andragradsekvationer drömmer vi om ekvationer av högre grad. Vi gör en attack på tredjegradsekvationen med hjälp av en geometrisk modell i form av några klotsar.

Universitetslektor Paul Vaderlind

Matematiska institutionen, telefon 08-35 75 77, fax 08-612 67 17, e-post paul@math.su.se:

Stora tal och små tal

Om olika sätt att beteckna och hantera extremt stora och extremt små tal. Delvis i historiskt perspektiv.

Olika sätt att mäta avstånd (eller: måste alla cirklar vara runda?)

Avståndet mellan två punkter kan definieras på många olika sätt. Detta kan leda till överraskande geometriska slutsatser. En cirkel till exempel kan i visa fall se ut som ett linjesegment eller som en kvadrat.

Elementära metoder i diskret matematik

Paritetskontroll, lådprincipen samt handskakningslemma tillhör grundläggande metoder i den elementära kombinatoriken. Dessa metoder belyses med flera typexempel.

Magiska figurernas magi

Magiska figurer: kvadrater, trianglar, cirklar mm, har fascinerat människor i mist 3000 år. Föreläsaren presenterar flera märkliga egenskaper hos dessa figurer.

Hur stor är oändligheten? Kontinuumhypotesen

Föreläsningen handlar om mängder och om kardinaltalen. Tyngden är lagd på olika stora oändliga mängder.

En briljant lösning på ett oviktigt problem

Hur man med elementär matematik har löst ett märkligt problem på ett oändligt schackbräde.

Pythagoras sats i historiskt perspektiv

Handlar om Pythagoras sats genom tiderna, från Babylonierna till medeltiden.

Matematik på schackbräde

Handlar om flera problem som kan formuleras i samband med figurernas, huvudsakligen springarens rörelse på schackbräde.

Hur man räknade förr

Talbeteckningar och räknealgoritmer i de gamla kulturerna: Egypten, Babylonien, Grekland, mm.

Några matematiska problem och deras långa historia

Här tar vi upp några klassiska matematiska problem/tankenötter och deras utveckling genom tiderna. Samma problem har faktiskt förekommit i olika kulturer och vid olika tidpunkter. Bara små detaljerna har ändrats i deras tusenåriga historia.

Professor Rikard Bögvad

Matematiska institutionen, telefon 08-16 45 42, fax 08-612 67 17, e-post rikard@math.su.se:

Kodning och chiffer

Under de sista 30 åren har matematiker konstruerat nya chiffer baserade på enkla egenskaper hos tal, troligtvis oknäckbara, som tur är, eftersom samtidigt behovet av  säker kommunikation via datorer och telefoner blivit enormt. Tänk bara om alla bankomatkoder som skickas med telefon till banken gick att läsa. I föredraget skildras de matematiska idéerna bakom detta, och dessutom beskrivs idéer om felrättande koder som används på t ex cd skivor och gör att enstaka repor och dammkorn inte förstör musikupplevelsen, ja inte ens innebär att någon information överhuvudtaget går förlorad.

Varför ökar antalet rovfiskar i Medelhavet när det är krig?

- Matematiska modeller för ekologiska system och befolkningstillväxt

Ja, på en höft kunde det ju vara psykiska vibrationer från den blodiga slakten på slagfälten som så att säga stärker självförtroendet hos unga hajar, vars pubertala osäkerhet i sin roll som mördarmaskiner annars hade resulterat i att de valt bort fortplantning och istället satsat på överkonsumtion av plankton...men eftersom jag är matematiker, så är det, sorry, roligare att förklara det med en lämplig blandning av derivator. Och kanske några integraler. Detta är alltså en föreläsning för den som alltid undrat vad derivator egentligen betyder för mänsklighetens framtid. Jag beskriver hur man försökt använda dem för att förutsäga befolkningstillväxt, t ex i matematisk ekologi.

Vad gör en mattenörd egentligen och hur går det med våra planer på att ta över världen?

För en mattenörd är allt matte, ja, och så finns det lite udda fysik också förstås.  Men det handlar inte om att lära sig matte som redan är gjord utan om att lösa nya problem, och sådana finns det överallt. Alltifrån att matematiskt försöka lista ut vad koden i generna egentligen säger och hur den fungerar, till att på ett intelligent sätt slänga bort större delen av informationen på en bild så att den ändå går att spara och sedan återskapas på en dator, eller konstruera effektiva chiffer som äntligen kan ge ett kriminellt nätverk en stunds diskussionsro på nätet. I föredraget beskrivs alltså ett antal sådan moderna tillämpningar av matematik, de flesta utgående från digitalisering, som innebär att allt ses som tal, typ 42.  Och DNA-strängen som skapar en människa är faktiskt ett proteinkodat tal. Så vi har alltså redan tagit över världen...

Primtal

Primtal, alltså 2,3,5,7, ...65537... är ämnet redan för det första bevarade riktigt matematiska manuskriptet - ett 30000 år gammalt välgrillat gorillaben från gränslandet mellan Kongo och Rwanda, men de används också av alla som knappar in en kod på bankomaten. Föredraget spekulerar om de matematiska idéerna bakom gorillabenet och beskriver hur och varför bankomater använder primtal med hundratals siffror. Jag berättar också om några olösta problem om primtal---att det finns så mycket vi vill veta, men ännu inte förstår alls, är spänningen i matematisk forskning.